Vad sociala medier kan lära oss om följarskap

Under senare år har intresset för följarskap ökat markant. Detta beror delvis på att vår inställning till att vara en följare har förändrats.

När jag i början av 2000-talet intervjuade människor kring deras syn på följare, gav de flesta en negativ bild av ordet. Ord som ”får”, ”medlöpare” och ”ja-sägare” användes för att förmedla en bild av följare som passiva, okritiska marionetter.

Idag förknippar många ordet ”följare” med ett agerande på sociala medier. Den som följer någon på t.ex. Facebook eller Instagram bestämmer vem, när och hur de vill följa. Med andra ord ligger makten att följa i händerna på den som följer.

Låt oss nu leka med tanken att människor beordrades att följa influencers på sociala medier. Vad skulle hända då?

Jo, för det första skulle alla inse att antalet följare inte speglar det verkliga intresset för influencern.

För det andra skulle följarnas engagemang snabbt dö ut. Föreställ dig en 30-årig motorcykelentusiast som älskar vapen vars flöde plötsligt översköljs  av inlägg om virkning och damskor. Hur ofta tror du att han skulle logga in på sitt konto? 

För det tredje skulle influencers alltså behöva hitta sätt att försöka motivera sina följare att logga in och engagera sig i olika inlägg. Det vore en nästintill omöjligt. Hur skulle en expert på stickning få vår mc-knutte att börja engagera sig i diverse inlägg? Visst kan man kanske sticka ett vapenhölster men hur många sådan varianter kan man göra innan man har slut på idéer? Dessutom är mc-knutten bara en följare. Alla andra har sina egna intressen. 

Min gissning är att i en sådan här värld en ny industri växa fram. Snart skulle experter dyka upp som kantareller på hösten och erbjuda kurser i hur man motiverar och engagerar följare på sociala medier. Och eftersom influencers behöver sina följare misstänker jag att de gärna betalar en slant för att få denna hjälp.

Du förstår säkert vad jag är ute efter. Att följa på sociala medier är ett val, inte en skyldighet – åtminstone inte ännu. Vi är fria att sluta följa när vi vill och vår överlevnad påverkas inte av vem, när och hur vi följer. Denna frihet är central för att följarskap på sociala medier ska fungera.

Denna beteende liknar också det jag betraktar som ett naturligt följarskap i andra sammanhang. Vår vilja att följa drivs av våra inre intressen, vilket är varför jag inte använder ordet ’följare’ för att beskriva personer i underordnade positioner.